Fråga: Finns det någon annan fiolstämning? Syriansk eller asiatisk? I så fall hur?
Kort svar
Ja. Den vanliga stämningen G–D–A–E — strängar med en kvint mellan varje — är standard i västerländsk musik. Men fiolen stäms om i flera musiktraditioner, och det finns till och med ett eget ord för det: scordatura.
Standardstämningen
Man utgår från ettstrukna a, oftast 440 Hz (i orkestrar ibland något högre), och stämmer sedan kvinter nedåt och uppåt: G–D–A–E.
Scordatura i klassisk musik
Att stämma om en eller flera strängar för ett visst stycke kallas scordatura. Det ger nya klangfärger och gör vissa grepp möjliga. Ett känt exempel är Bibers Rosenkranssonater från 1600-talet, där nästan varje sonat har sin egen stämning.
Korsstämning i svensk folkmusik
I svensk folkmusik är korsstämning vanlig, till exempel A–E–A–E. Lösa strängar klingar då med i tonarten och fiolen får en fyllig, ringande klang — perfekt för många polskor.
Indisk musik
I sydindisk (karnatisk) musik stäms fiolen efter musikens grundton och dess kvint, i två oktaver. Vilken tonhöjd det blir beror på sångaren eller ensemblen — fiolen anpassas efter musiken, inte tvärtom.
Arabisk och turkisk musik
Även i arabisk och turkisk musik förekommer egna stämningar. Där bygger musiken dessutom på tonsystem — maqam och makam — med intervall som inte finns på ett piano, till exempel kvartstoner. Fiolen passar bra eftersom den saknar band: tonen kan placeras exakt där musiken vill.
Den som vill lära sig spela i de traditionerna gör det bäst med en lärare som själv kommer från dem. Fiolskolans undervisning bygger på den klassiska traditionen.
Frågorna om andra stämningar och om arabisk och turkisk musik ställdes ursprungligen till Fiolfrågan på fiolskolan.se 2010. Svaret är omskrivet och utökat 2026.